Italian Mannerist Painter, 1503-1572 Agnolo di Cosimo (November 17, 1503 ?C November 23,1572), usually known as Il Bronzino, or Agnolo Bronzino (mistaken attempts also have been made in the past to assert his name was Agnolo Tori and even Angelo (Agnolo) Allori), was an Italian Mannerist painter from Florence. The origin of his nickname, Bronzino is unknown, but could derive from his dark complexion, or from that he gave many of his portrait subjects. It has been claimed by some that he had dark skin as a symptom of Addison disease, a condition which affects the adrenal glands and often causes excessive pigmentation of the skin.  Related Paintings of Agnolo Bronzino :. | Holy Family with St Anne and the infant | Portrait of Garcia de'Maedici | The Deposition of Christ | Detail of the Dream of Heraclius | Bia |
Related Artists:
William Berczy
(December 10, 1744, Wallerstein near Noerdlingen, Germany - February 5, 1813, New York City, USA) was a German pioneer and painter. Born in Swabia, Germany as a son of the Wirklicher Hofrat Albrecht Theodor Moll and Johanna Josepha Walpurga Moll nee Hefele, he was originally named Johann Albrecht Ulrich Moll, but later changed his name. He studied at the Akademie der bildenden Kenste in Vienna and at the University of Jena in Saxony. His early career was spent in several European countries, including Italy (meeting with Johann Wolfgang von Goethe in Florence) and England, where he exhibited at the Royal Academy. In 1792 he sailed for the Americas, setting up a business in York (now - since 1834 - Toronto) a couple of years later. He also worked in Quebec. Although best known for his portraits, he also carried out religious paintings and architectural work, including plans for Christ Church Cathedral in Montreal in 1803, and was a surveyor.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Sir John Lavery
Irish Painter, 1856-1941 Irish painter. The son of an unsuccessful publican, he was orphaned at the age of three and was brought up by relatives, initially in the north of Ireland and then in Ayrshire. He became an apprentice retoucher to a Glasgow photographer and attended the Haldane Academy, Glasgow, in the 1870s. After spending a winter term at Heatherley's School of Art, London, he moved in 1881 to Paris where he studied at the Acad?mie Julian. At this time he was influenced by Jules Bastien-Lepage and painted in a plein-air naturalist style